Syntolkning

En teaterföreställnings visuella värld innehåller vanligtvis mycket viktig information för berättelsen och stämningen. Syntolkning gör det möjligt för synnedsatta och blinda åskådare att ta del av det visuella innehållet genom ord och ljud.

I arbete med kreativ syntolkning planeras föreställningen så att information som normalt förmedlas endast visuellt också förmedlas via andra sinnen – framför allt genom ljud och repliker.

Föreställningens ljudplanering blir viktig för att beskriva händelser, skeenden och stämningar. Beskrivningar och handlingar kan skrivas in i repliker och dialog. Också kostymdesignen och scenografin kan bidra till en ljudvärld som stöder förståelsen.

Kreativ syntolkning tar dessutom hänsyn till information som kan förmedlas via andra sinnen: en storm kan gestaltas med vinddrag i salongen och ett café med doften av nybryggt kaffe.

Konsultens viktiga roll

En hörnsten i kreativ syntolkning är konsulten, som från början av planeringen hjälper till att identifiera både behovet av syntolkning och de kreativa möjligheterna.

En konsult är nödvändig för att avgöra vad som behöver beskrivas och med vilka ord eller medel. En seende persons syntolkning blir aldrig lika träffsäker som den som görs i samarbete med någon som har nedsatt syn eller är blind. En seende person utgår ofrånkomligen från det visuella, även om hen blundar, och då riskerar man att utelämna viktiga element från beskrivningen.

I Livsfarligt på allvar! agerade sångaren och pedagogen Riikka Hänninen syntolkningskonsult. Syntolken Pipsa Toikka bidrog också i början av processen.

Hänninens delade sina erfarenheter av att uppleva teater som blind, föreslog kreativa lösningar på hur syntolkningen kunde integreras och gav feedback på den framväxande föreställningen.

I videon prsenterar Riikka Hänninen sig och berättar om syntolkningskonsultens arbete under produktionsprocessen:

Informationen viktigast 

Målet med kreativ syntolkning är att den synnedsatta eller blinda publiken ska få samma grundläggande information om föreställningens scener som den seende. På så sätt kan fler i publiken få en mer jämlik upplevelse.

Det allra viktigaste för en blind åskådare är att få veta vad som faktiskt händer på scenen.

— Riikka Hänninen

Först när det är säkerställt att den grundläggande informationen om vad som händer på scenen är förmedlad kan beskrivningarna förgyllas och varieras på många sätt.

I Livsfarligt på allvar! vävdes syntolkningen in i manus, ljuddesign och kostymdesign.

Syntolkning i manus

Berättarröst

Föreställningens historia berättades ur detektivbyråns perspektiv: detektiverna läste upp en rapport från ett fall de hade löst. 

I rapporten bakades beskrivningar av miljön och scenbilden in, i enlighet med föreställningens berättarstil:

En dimmig stad i en svunnen tid, fylld av lögner, tobaksrök, måsskrän och mord.

Vi befinner oss på detektivbyrå Lösa fall, ett anspråkslöst kontor som döljer sig bakom neddragna spjälgardiner och gråa väggar. Några slitna stolar, ett par skrivbord, en skrivmaskin, telefoner, krukväxter, en hylla med arkivmappar, gulnade papper, en kaffekokare och en väggklocka. Även vi som jobbar här döljer oss bakom våra gråa trenchcoats som gör oss så gott som osynliga.

-ur Livsfarligt på allvar! – ett svårtolkat mordmysterium

Att lägga in beskrivningar i berättarrösten är ett enkelt sätt att sprida visuell information på föreställningens egna villkor.

Dialog

Dialogen i föreställningen bearbetades så att flera av replikerna innehöll beskrivningar och visuell information. Målet var att syntolkningen skulle bli en organisk del av de olika karaktärernas sätt att uttrycka sig. 

För Hänninen var arbetet med manusets dialog särskilt givande.

I videon berättar Hänninen om att inkludera syntolkning i föreställningens dialog:

Syntolkning i ljuddesign

I föreställningen togs kreativ syntolkning också i beaktande i ljuddesignen. Musiken anknöt till den specifika epoken och stilen, klockans tickande markerade vissa miljöer och ringsignaler från olika delar av scenen avslöjade vilken rollperson som tog emot ett telefonsamtal.

Hänninen hoppas att alla ljuddesigners inser hur mycket information ljudvärlden kan ge publiken: redan pianomusik i bakgrunden kan bära på stämningsmarkörer, tidsanda och platsreferenser. I Livsfarligt på allvar! hade ljuddesignen och musiken en viktig berättande funktion. Till exempel detektivernas entréer var laddade med musik som förvarnade om kommande action.

Bekanta dig med ljuddesignern Kristian Ekholms tankar om syntolkning på sidan om kreativ tillgänglighet i ljuddesign.

Syntolkning i kostymdesign

Kostymdesignerns arbete handlar traditionellt främst om kostymernas visualitet. Genom kreativ tillgänglighet blir kostymerna ett element också i ljudberättandet.

I samarbete med kostymdesignern Meri Craig undersökte Hänninen kostymernas olika ljud och möjlighet att förmedla information. Exempelvis kan skorna berätta mycket om en karaktär: rejäla stövlar säger något annat och ger ett annat intryck än till exempel lätta klackskor.

Bekanta dig med kostymdesignern Meri Craigs tankar på sidan om kreativ tillgänglighet i kostymdesign.

Flera sinnen

I föreställningen experimenterades också med berättande för flera sinnen.

I videon berättar Hänninen om en scen där spöken och huvudpersonen Margaretas inre tankar fyllde scenen:

Den kreativa syntolkningens utmaningar

Att inkludera kreativ syntolkning i Livsfarligt på allvar! -föreställningen var en lärorik erfarenhet. Hänninen lyfter särskilt fram fyra utmaningar som arbetsgruppen stötte på.

1. När det händer mycket samtidigt

Föreställningen innehöll scener där flera olika handlingar, snabb dialog och missförstånd mellan karaktärer pågick samtidigt. Det innebar att mycket information och flera olika händelser måste förmedlas på kort tid.

2. Improvisation

Vissa scener i föreställningen innehöll ibland lite improvisation, vilket gjorde att de kunde förändras även under spelperioden. Risken fanns då att viktiga beskrivande inslag föll bort. Sådana scener bearbetades ur syntolkningsperspektiv flera gånger under repetitionerna och även under spelperioden.

3. Det tysta teckenspråket

För en blind åskådare låter en dialog mellan en teckenspråkig och en talande rollperson som en märklig monolog eftersom teckenspråket inte hörs. Arbetsgruppen testade olika sätt att markera teckenspråkiga repliker, till exempel att den skådespelaren bar klingande smycken eller långa naglar, men dessa gav inte tillräckligt högt ljud i från sig på den stora scenen.

4. Osynliga element

Situationer där något finns och hörs men inte syns på scenen är en utmaning. Hur skulle den blinda publiken till exempel veta att inte heller de seende åskådarna till en början såg detektivhunden Lucifer, trots att alla hörde den skälla? Skallet gav dessutom intryck av en stor och farlig hund, men när den senare dök upp på scenen visade det sig vara en liten famnhund. Hur skulle den visuella vändningen syntolkas på ett kreativt sätt?

Hänninen understryker att man ibland bara måste förklara saker öppet för att försäkra sig om att den blinda publiken förstår och får en jämlik upplevelse. Detektivhunden Lucifer presenterades följaktligen av de berättande detektiverna så här: 

Men Eva-Lena, vi höll ju på att glömma att också vår detektivhund Lucifer finns på plats, trots att hon inte syns. Börjar det förresten inte bli hennes mattid?

- ur Livsfarligt på allvar! - ett svårtolkat mordmysterium

Tillgänglig information och extramaterial

För blinda åskådare börjar upplevelsen, precis som för alla andra, redan vid första kontakten med informationen om föreställningen. Därför är det viktigt att all information finns i tillgängligt format, också på teaterns webbsidor.

Mera information om hur kommunikationen kring Livsfarligt på allvar! gjordes tillgänglig finns på sidan om marknadsföring.

När publiken anlände till föreställningen kunde den bekanta sig med extramaterial i foajén, som var planerat för att stöda föreställningsupplevelsen.

Extramaterialet bestod bland annat av:

• En taktil karta över scenen och salongen
• Programblad med information i punktskrift
• Rekvisita och föremål ur föreställningens värld att känna på
• En kreativ ljudintroduktion av föreställningens värld och miljöer, framförd av en av skådespelarna i roll.
  
  Lyssna på ljudintroduktionen här:
  XXXXXXXXX

I videon berättar Hänninen om föreställningens extramaterial och information:

Checklista för kreativ syntolkning

Riikka Hänninen uppmuntrar teatrar att se syntolkning som en kreativ möjlighet att experimentera. Det allra viktigaste är att:

• Ta med en syntolkningskonsult - en synnedsatt eller blind person - i arbetsgruppen redan i planeringsfasen.
• Ha med konsulten åtminstone på de första repetitionerna, det första genomdraget och under de sista veckorna före premiären. Mot slutet av repetitionsprocessen ökar ofta tempot och föreställningen kan förändras mycket. När arbetstakten ökar är det lätt hänt att beskrivande element faller bort, något som ofta bara en konsult lägger märke till.
• Var beredd att göra ändringar både i manus, ljud och sceniska detaljer.

Bjud in någon som ser dåligt eller inte alls. Endast då får ni veta vad som verkligen behöver beskrivas och hur. 

— Riikka Hänninen

I videon uppmuntrar Hänninen teatrar och teaterarbetare att våga testa kreativ syntolkning: